Malmö Nya Allehanda 1890.08.14.

Research, transkribering og kommentarer af Jørgen Malling Christensen.

Illustrasjoner ved Sverre Avnskog.

Den svenske læge Ernst Axel Henrik Key (1832-1901) var patolog, rigsdagsmand, forfatter og rektor ved Karolinska Institutet i Stockholm. I perioden 1882-1885 var Key hovedforfatter bag en gigantisk medicinsk og socialvidenskabelig undersøgelse af svenske skoleelevers helbredstilstand, - en rapport som fik meget stor betydning i hans samtid. Axel Key deltog i den internationale lægekongres i København i 1884 og blev da meget påvirket og inspireret af Rasmus Malling-Hansens foredrag. Det var derfor naturligt, at han ved sit eget foredrag på lægekongressen i Berling 1890 byggede på Malling-Hansens undersøgelser. Vi har på vor hjemmeside den komplette tyske originaltekst til Keys foredrag. Her følger en kortere rapport i den svenske avis Malmö Nya Allehanda.

 Läkarekongressen i Berlin.

    ”Nationaltidendes” särskilde korrespondent redogör i bref från Berlin den 6 d:s för professor Axel Keys föredrag om pubertetsutvecklingen och dess förhållande till skolungdomens sjukdomsfenomen. Till belysning af de i föredraget framställda förhållandena havde på en stor del af loge-randen anbragts en rad stora planer med grafiska framställningar, som måste ha kräft ett betydande arbete; till dem hänviste talaren liksom till professor Malling Hansens arbeten på detta område. De i de tre skandinaviska länderna tillsatta komitéernas arbeten och resultaten deraf framdrog han likaledes.

     Professor Key framhöll i sina inledande anmärkningar att det vore menniskans skönaste uppgift att uppfostra sina barn, liksom det vore hennes pligt att så vidt möjligt sörja för utvecklingen af deras såväl kropps- som själsgåvor. Det vore ju också en uppgift som samtiden sträfvar att lösa, att skapa en sund själ i en sund kropp. Ständigt starkare har från läkarnas sida framhållits, att skolan stälde för stora fordringar på ungdomen, i det särskildt den andliga utvecklingen främjas, medan tillräcklig hänsyn ej tages till den kroppsliga, som ju dock har så stor betydelse för den andliga utvecklingen. Hur mycket skolhygienen än debatterats, ha dock i andra länder så omfattande undersökningar ej foretagits öfver skolbarnens helsotillstånd som i Sverige och Danmark. Utan en sådan saknar man emellertid den nödiga grundvalen att bygga på. Det första man fick i den vägen voro de af d:r Hertel i Köpenhamn 1881 företagna grundliga undersökningar, som gåfvo ett så sorgligt resultat med hänsyn till skolbarnens helsotillstånd, att man strax utnämnde en särskild hygienis skolkommission, som skulle undersöka sundhetsförhållandena i alla Danmarks skolor. Samtidigt utnämndes af regeringen i Sverige en stor skolkomité fär att undersöka organisationen af hela det högre undervisningsväsendet. Denna komité, i hvilken talaren hade säte, har undersökt i det närmaste 15,000 lärjungar i elementarskolorna och 3,000 flickor i enskilda flickskolor, burgna föräldrars barn; deras helsotillstånd i allmänhet undersöktes, hvarjemte de vägdes och mättes. Det framgick af dessa undersökningar, att den snabbaste växten i längd försiggick under det åttonde året, medan den derefter blef jemnare intill det 13. året, och derefter finner man åter en betydligt starkare ökning både i längd och vigt till sjuttonde året hos gossarna, medan flickorna snabbare nå motsvarande mått. Till jemförelse anförde tal., att gossarna i Amerika i pubertetsperioden äro längre och tyngre än i Sverige, medan dessa åter upphinna och distancera de amerikanska under nittonde året. De danska gossarna följa ungefär de svenske, och dernäst i ledet komma enligt Hotelmanns undersökningar Hamburgergossarne; minst äro gossarna i Belgien och Norditalien. De svenska flickorna öfvergå i längd och vigt alla andra länders undersökta flickor.

     Hvad angår undersökningarna i de olika folkklasserna börjar den snabbare växten ett år tidigare i de mera burgna klasserna än hos de fattigare, hvaraf framgår, att de sämre lefnadsvilkoren ha ett hämmande inflytande. Trots detta blir pubertetsutvecklingen hos de senare afslutad samtidigt som hos de förre. Det går liksom med en fjeder, som kan böjas i ansenlig grad utan att förlora sin kraft, men frestas den för mycket, blir den aldrig mer hvad den förut var. Så också här, om de hämmande inflytelserna räcka för länge, rätar sig organismen aldrig mera. En intressant och för uppfostran utomordentligt vigtig fråga är om barnens växt försiggår lika hela året om. Det är på detta område, professor Malling Hansen, föreståndare för döfstuminstitutet i Köpenhamn, anställt sina undersökningar. Enligt dessa växa barnen endast obetydligt från november till mars månads utgång, men derefter växa de starkt i juli-augusti i längd, medan vigtökningen endast är ringa. Derefter följer ett tredje tidsrum till utgången af november, hvarunder längdväxten är obetydlig, medan ökningen i vigt blir mycket stark. Den dagliga ökningen i vigt är ofta 3 gånger så stor som under vintermånaderna. För den vid skolans ordnande mycket vigtiga frågan, när ferier skola ega rum, hafva dessa resultat stor betydelse.

     Professor Key framhöll skarpt, att skolbarnen få för lite sömn, och att de kraf, som ställas på dem i andligt afseende, hämma deras utveckling. För de yngre skolbarnen är en softid på 10-11 timmar, för de äldre minst 8-9 timmar nödvändig, men i sjelfva verket är det endast få lärjungar i de högre klasserna, som sofva mer än sju timmar.

     Föredraget hälsades med starkt bifall.