Tidskrift för Döfstumskolan: Artikel om Dövstuminstituttet i Fredericia, 1881.

Research, transkribering och kommentarer av Jörgen Malling Christensen.

Illustrasjoner ved Sverre Avnskog.

 

Denna utmärkta artikel finns i ett nummer av ”Tidskrift för Döfstumskolan” från omkring augusti eller september månad 1881. RMH var den som utarbetade förslaget till den nya institutionen i Fredericia, inklusive anstaltens pedagogiska inriktning. RMH var också den som varmt rekommenderade Georg Jörgensen som föreståndare. I båda avseende godkände riksdagen och ministeriet hans förslag i sin helhet. Arbetet på den nya anstalten i Fredericia påbörjades i augusti 1880, och redan den 1.augusti 1881 stod byggningarna klara att användas och de togs i bruk per 1.september i samband med, att det nya skolåret då tog sin början[1].

 

Redaktör för tidskriften var Fredrik Nordin, och han kände Rasmus Malling-Hansen och Georg Jörgensen mycket väl; de hade träffats i samband med det nordiska mötet för lärare för ”abnormskolan” i Stockholm i 1876 (möjligen också vid mötet i Köpenhamn 1872).  Nordin var själv en högt ansedd lärare för dövstumma, och han besökte dövstumanstalterna i Danmark i samband med studieresor i 1882 och 1888.  Nordin var språkbegåvad och skrev på engelska, tyska och franska, utöver sitt modersmål. Artiklen är inte signerad, men det mesta tyder på att Nordin själv har skrivit den.

 

_________

 

 

            Döfstuminstitutet i Fredericia, det nya af staten upprättade talinstitutet för egentliga döfstumma står nu efter endast ett års arbete färdigt att emottaga sina första elever.  Byggnaden, som är uppförd efter ritning af arkitekten Fred. Levy[2], är hållen i en, att döma efter oss tillsänd fotografi, ren och vacker stil och tycks hafva ungefär samma dimensioner som Manilla[3].  Till föreståndare för institutet utnämndes i April månad detta år läraren vid Kungl. Döfstuminstitutet i Köpenhamn Fil. Cand. J.G. Jörgensen[4], ett rättvist erkännande af hans tjugofyraåriga nitiska och oförskräckta lärareverksamhet.  Direktionen utgöres af Geheime-Etatsrådet Trap[5], direktör, och Direktorn Pastor R. Malling-Hansen, under-direktör, hvilken senare utarbetat den plan, efter hvilken det nya institutet och desslikes hela den nya samordningen af det danska döfstumväsendet i dess allmänna drag blifvit ordnadt.  -  Vi hafva med stort nöje genomläst detta Malling Hansens  ”Forslag om at oprette et Dövstumme-Institut i Jylland”, hvilken utmärker sig för en sällsynt koncis form och klar bevisföring[6].  -  Några utdrag derur torde intressera våra läsare.

 

            Rörande frågan om det nya institutet borde vara ett externat eller internat eller en kombination af båda formerna säger M.H.:  ”För att eleverna äfven utanför skolan må kunna öfvas i att attrycka sig muntligen,  för att de må kunna uppnå färdighet i att afläsa talet från skilda personers mun och för att de må vänjas att använda sin talfärdighet i lifsförhållanden utanför skolan, böra de externeras. Alltså:  det påtänkta nya institutet bör icke vara ett stort internat och bör heller icke bestå af flera små internat på 15 elever eller så, då sådana internat icke ega en enda af de i externaten befintliga fördelarna. I externats-familjen anbringas högst 2 barn.

 

            Talmetodens barn böra alltså externeras; men om de externeras strax efter intagandet, så uppstå följande vanskligheter:  1) den första talutvecklingen på institutet kan lida skada deraf, att fosterföräldrarna också försöka att få barnen att tala och därigenom vänja dem vid otydliga och origtiga ljud, som så svårligen kunna rättas, eller  2) uppstår ett teckenspråk mellan fosterföräldrarna och det ännu icke talande barnet; men har först teckenspråket blifvit en vana i det dagliga lifvet, så lär det sedermera svårligen kunna undanträngas af det muntliga ordet.  3) Det kan blifva svårt att få fosterföräldrar till att taga emot barn, som kanske efter ett års förlopp skulle bort från dem för att sändas till teckenmetodens institut i Köpenhamn.

 

            Alla dessa tre vanskligheter skulle bortfalla, så snart det nya talinstitutet blir ett inter-externat, som behåller de nyinkallade eleverna på institutet de två första år, hvarefter de externeras under återstoden af sin undervisningstid.

 

            Det nya tal-institutet bör alltså vara icke ett internat, icke heller et externat utan ett inter-externat.”
            De årliga utgifterna för ett inter-externat anser M.H. ej böra bli blifva mycket större än för ett externat.
            Det Kongl. Döfstuminstitutets i Köpenhamn utgifter uppgingo till 68,830 Kr. för 130 elever, hvilket för 100 elever utgör 52,177 Kr.
Ett nytt externat skulle årligen kräfva för 100 elever 60,720 Kr.
”        ”  inter-externat  ”       ”        ”        ”      ”             62,470 Kr.
            Den årliga medelskostnaden för hvarje elev hade vid Kongl. institutet i Köpenhamn utgjort Kr. 257:98.  En årsafgift af 280 Kr., liksom vid nämnda institut, anses vara tillräcklig äfven för externerna vid det nya institutet.
            De sinnesslöa och de oegentliga döfstumma inkallas direkt till de Kellerska anstalterna och  samtliga egentliga döfstumma till det nya institutet i Fredericia.
            Sedan de förra varit en månad hos Prof. Keller pröfvas de af Pröfnings-Komitén:  Geheime-Etatsrådet Trap, Professor Keller och Pastor Malling-Hansen, hvarvid det afgöres hvilka af de för sinnesslöa och oegentliga ansedda böra hänvisas till det Kongl. Inst. i Köpenhamn eller talinstitutet i Frederica.
            De till det senare inkallade pröfvas efter ett års förlopp af samma komité, jemte Direktor Jörgensen, hvarvid bestämmas hvilka skola stanna qvar och hvilka skola flyttas till de tvenne anstalterna i Köpenhamn.

 

            De trenne anstalternas anpart af landets samtliga döfstumma antagas blifva följande:
1) Kongl. Döfstuminstitutet i Köpenhamn
    100 egentliga döfstumma, hvilka undervisas efter teckenmetoden;
2) Stats-institutet i Fredericia
    100 egentliga döfstumma; undervisas efter talmetoden;
3) Hos Prof. Keller
    116 oegentliga döfstumma; undervisas efter talmetoden;
4) Hos Prof. Keller
     35 sinnesslöa döfstumma; undervisas efter teckenmetoden.

 

           Med hänsyn till procenten beräknas omkring 40% komma att undervisas efter teckenmetoden, omkring 60% efter talmetoden.

 

            Antalet lärare beräknas till 8 utom föreståndaren.  Kursen blir åttaårig och elevantalet i hvarje klass 10 à 13.
            Hela byggnaden beräknas komma att kosta 207,000 Kr.
            Med hänsyn till hygieniska fordringer beräknas för hvarje elev i klassrummen omkring 250 kub.-fot, i sofrummen omkring 625 kub.-fot.
            Detta är i korthet det allra viktigaste af Malling Hansens förslag, hvilket i oförändradt skick godkändes såväl af ministeriet för kyrko- och undervisningsväsendet som riksdagens båda ting.
            Danmark, som länge i fråga om undervisningens utsträckning till alla landets döfstumma, intagit ett mycket framstående rum, har sålunda härmed tagit det sista afgörande steget till döfstumundervisningens fullständiga ordnande.

 

 

            Johan Kellers Abnormanstalter hafva ifrån en ringa början,  ”en liten privatundervisning på ett vindsrum”, så utvecklat sig, att de nu 25 år derefter, omfatta 5 anstalter med en befolkning af inemot 500 personer.

 

            Dessa anstalter äro följande:
            1.  Döfstumskolan grundad på talmetoden.
            2.  Anstalten för synnerligt abnorma barn.
            3.  Arbetshemmet för döfstumma flickor.
            4.  Undervisnings- och uppfostringsanstalten för sinnesslöa barn.
            5.  Asylen för obotliga sinnesslöa

 

.
            Döfstumskolan, grundad på talmetoden, har under förra året med hjelp af ett statslån erhållit en egen ny byggnad, hvilken är uppförd enligt alla nutidens fordringer på en rymlig och ändamålsenlig skollokal.  Elevantalet uppgick under senaste läsåret till 97, fördeladt på 6 klasser, hvaraf en med tvenne afdelningar.  Anstaltens föreståndare är Cand. E. Keller.  Utom honom äro anställda 2 lärare och 5 lärarinnor.

 

            Anstalten för synnerligt abnorma barn sönderfaller i  1) Afdelningen för sinnesslöa döfstumma barn, hvilken läsåret 1880-81 räknade 21 elever samt 2) Afdelningen för döfstumma blinda och sinneslöa blinda barn, hvilken omfattade 8 elever, af hvilka en gjort sådana framsteg, att hon snart kan konfirmeras.
            Arbetshemmet för döfstumma flickor räknade ej mindre än 40 alumner.

 

______________

 

 

 

---